lite skumt känns det...
kom hem i söndags, var tokglad efter en helg fylld av hur mycket skoj som helst. Det har varit toppenbra alltihopa. Petra blev superöverraskad. Hur bra som helst. Vill passa på att tacka allesammans som var med och hjälpte till... det blev hur lyckat som helst. Puss påer..

men sen kom jag hem och öppna posten
jag har godartade cellförändringar
huvaligen
först fick jag panik!
efter ett tag så googla jag runt och kolla upp lite fakta,
har jag tur så är det något som växer bort och i värsta fall så är det början på cancer... sen finns det olika grader däremellan men jag hoppas och tror såklart på det första alternativet ngt annat finns ju inte. :)
men iaf så ska jag tillbaka och göra nya prover och nya undersökningar och då får jag veta mer hur det ligger till.
Det får en iallafall att stanna upp och tänka till lite, först och främst har jag ju typ världens största fobi för sprutor så jag kan jag inte göra allt för många prover med sprutor...
sen har jag tänkt på lite andra saker, vilket är bra.

men fram tills jag vet med all säkerhet vad det är på riktigt ska jag intala mig att det inte är något farligt och att allt kommer bli bra. :) å även om det är värre än vad jag tror på så kommer det oxå att gå bra, för jag har typ världens bästa familj och vänner som redan nu (innan det är  något) varit jättesuperbäst.

Puss på er allesammans! :)